Bygga app – vad ska man tänka på om man har en app-idé?

 

Att göra appar kan verka enkelt när man ser hur många som tillkommer på AppStore och Google Play varje dag. Men innan man börjar bör man fundera över ett antal faktorer. Vi får ofta förfrågningar från människor som vill bygga appar, och många verkar tro att det finns något sorts standardpris. Men innan en apputvecklare vet mer om innehållet är det väldigt svårt att säga vad en app kommer att kosta.

 

Kostnaden beror på ett antal olika faktorer — till exempel hur mycket programmering som krävs, hur mycket grafik som ska ingå och om content (själva innehållet) tar lång tid att producera. Apputveckling av en app som Angry Birds till exempel tar mycket längre tid, och kostar mycket mer, än att utveckla appar som bara innehåller statisk text/bild. Att programmera appar med en mängd grafikelement kostar en hel del eftersom grafiker ju måste kunna ta betalt för sitt arbete. Till sist innehåller de flesta appar någon sorts content, oftast i form av text, och kan man inte producera det själv får man lägga ut arbetet — copywriters ska ju också leva.

”Hur långt är ett snöre?”

Att undra vad en app kostar utan att definiera vad appen ska göra eller hur mycket grafik den ska innehålla, är som att ställa frågan ”hur långt är ett snöre?” Tyvärr finns det inget enhetspris i app-världen — lika lite som i de flesta andra branscher. Så att fråga vad en app kostar, utan att någorlunda beskriva vad man vill ha, kan man även likna vid att fråga vad en reklamkampanj kostar. Tja, vill du att vi ska kopiera upp ett par lappar och dela ut dem utanför ICA, eller vill du boka upp alla Sveriges annonstavlor i två veckor och köra TV-reklam dygnet runt? Är du en privatperson med en app-idé som du tänker satsa din energi, din tid och dina pengar på — eller till och med be någon annan finansiera — bör du göra lite research och ställa dig själv några frågor först:

1. Löser appen ett problem som ingen annan löst?

Om en mobil app löser ett vardagligt problem för användaren, som ingen annan löst, är den nog mer eller mindre garanterad en hit på AppStore. Ancho Productions ville kunna kolla GI-värdena på olika livsmedel redan i affären utan att släpa med sig olika tabeller. Så föddes idén till GI-tabellen, som blev en omedelbar succé. Flera andra appföretag har försökt apa efter men ingen har kommit på en lika genial lösning med trafikljusmärkning av olika livsmedel. Därför har GI-tabellen och dess efterföljare LCHF-tabellen legat på tio-i-topp-listan i sin kategori i över ett år. Dock är det få förunnat att få en unik idé — vilket för oss in på nästa fråga:

2. Finns det en liknande app på AppStore/Google Play?

Om svaret är ”ja” bör du fråga dig om din app tillför något nytt. Innebär den till exempel en avsevärd förbättring av de appar som redan finns? Appen ”Högskoleprovet” fanns redan i olika varianter på AppStore när Infonista och Appanero började samarbeta om en högskoleprovsapp. Vi retade oss på att de andra apparna utgav sig för att ge en heltäckande träning inför det viktiga högskoleprovet, vilket inte var sant. De hade helt adekvata övningar inför några av delproven, men ingen hade löst hur man skulle presentera diagram, kartor och tabeller i en form som passade iPhone. De hade inte heller försökt presentera en längre text på ett lättfattligt sätt. Dessutom blev konkurrenternas försök till att beräkna hur många poäng man skulle få på ett verkligt högskoleprov fullständigt missvisande eftersom de inte erbjöd samtliga delprov. När vi kom ut med vårt högskoleprov sopade vi därför banan med konkurrenterna eftersom vi löst alla dessa problem, och vår app blev till och med utsedd till Bra Köp av MacWorld.

 

iTunes och Androids marknadsplats på datorn är din bästa vän. Sätt dig ner, surfa runt och gör en grundlig research på AppStore och Google Play. Kanske är problemet redan löst, och då är det förmodligen bara slöseri med tid och pengar att uppfinna hjulet på nytt. Dock kan det vara så att ingen löst problemet för en viss marknad. Eller att den app som redan löst problemet inte har lyckats marknadsföra sin idé genom att till exempel ha ett namn på appen som folk hittar till. Om folk inte hittar den existerande appen kan det fortfarande finnas en chans. Men finns där en liknande app på topp-200-listan i sin kategori är nog loppet kört.

3. Är apparna i den kategorin populära?

Även om appen löser ett vardagligt problem som ingen annan löst, ska du fråga dig om det är inom en kategori som intresserar smartphone-användare. Vissa kategorier har mycket färre nedladdningar än andra, och därmed svårare att hitta till för den som surfar runt på populära appar. När Infonista producerade iPsykologen tillsammans med Appanero ställdes vi inför valet att placera appen i kategorin ”Healthcare & Fitness” eller i kategorin ”Medical”, eftersom den mycket väl skulle kunna placeras i båda. Efter lite research kom vi fram till att kategorin ”Healthcare & Fitness” hade många fler appar bland de hundra mest nedladdade. Då kognitiv beteendeterapi är ett ämne som engagerar många som är intresserade av friskvård, men ens smartphone kanske inte är det första man vänder sig till med medicinska problem, var valet av kategori givet. Vi valde kategorin ”Healthcare & Fitness” efter principen ”go for the low hanging fruit”.

4. Är appen internationellt gångbar?

Det säger sig självt att en app som är internationellt gångbar också har större potential än en som bara vänder sig till den svenska marknaden. Svenskan är ett väldigt litet språk och kan du nå en stor del av alla 200 miljoner iOS-användare tjänar du helt enkelt mer pengar än om du begränsar dig till en svensk publik. Men du ska tänka på att om appen är beroende av mycket textinnehåll måste den översättas till ett flertal språk, vilket också innebär en stor merkostnad för projektet (Google Translate-översättningar borde det för övrigt vara spöstraff på). Men en app behöver inte vara oerhört framgångsrik för att vara lönsam om du vänder dig till en större målgrupp. Finns det en marknad för den över hela världen, som vårt Mega Pub Quiz till exempel, kan den generera en stadig inkomst som visserligen är lite mindre än de stora drakarnas, men ändå inte att förakta.

5. Vem ska köpa appen, vilken är målgruppen?

Du bör fråga dig om smartphone-penetrationen är stor i den grupp du vänder dig till. Även om du har världens bästa app för att vara uppdaterad på vilka pensionärshem som har den häftigaste bingo-kvällen skulle vi nog avråda dig från att producera en app för den målgruppen. Anledningen är helt enkelt för att målgruppen ännu inte har smartphones. Detta är ett övergående problem; smarta mobiler har en tendens att bli attraktiva i nya målgrupper hela tiden. Än så länge är det dock inte värt pengarna att producera appar för pensionärer.

 

Vad gäller iPhone har det tidigare varit svårare att producera iPhone-appar specifikt riktade till tonåringar, än att bygga iPhone-appar för barn. Anledningen har varit att iPhone var för dyr för att vara en tonårspryl, men att föräldrar gärna laddade ner appar till barn och lånade ut telefonen/läsplattan till dem för att få en lugn stund. Tonåringar har i mycket högre utsträckning haft Android-mobiler, men även på Google Play är det svårt att sälja appar till tonåringar då de ska vara betrodda av sina föräldrar med att lämna ut kreditkortsnummer över nätet (vilket många inte är). Vad gäller iPhone-penetrationen i tonårssegmentet börjar det ändra sig då många tonåringar nu ärver äldre iPhones när deras föräldrar byter upp sig till en senare modell.

6. Vilket pris ska du sätta på appen?

Var ligger priserna för liknande appar? Finns det en standard inom just den kategorin? Är din idé helt unik, och löser ett verkligt problem, kan du kanske ta betydligt mer än sju spänn. Navigationsappar till exempel, har hittills konkurrerat med väldigt dyra GPS:er vilket gjort att det setts som billigt att ta närmare tusen kronor för en bra app. Några av dessa appar har väldigt länge varit på topp-tio-listan över de appar som drar in mest pengar (Top Grossing).

 

Eller är det smartare med en helt annan sorts betalningslösning — att göra appen gratis för att locka in användare som sen gillar appen så mycket att de är villiga att köpa uppgraderingar, så kallade inApps? Det finns undersökningar om vilka prisnivåer som fungerar på iPhone. Vissa funkar, och andra funkar inte – prisnivån $2.99 (22 kr) till exempel, verkar fungera sämre än prisnivån $3.99 (28 kr). Varför det är så kan man fråga sig. Vår analys är att det har att göra med att så få saker kostar runt 20 kronor idag, men börjar man närma sig 30 kr jämför användaren med priset för en fika. ”Appen kostar ju inte mer än en kopp kaffe, det är inte så farligt.”

 

Som sagt, iTunes på datorn är din bästa vän. Sätt dig ner, surfa runt och gör en grundlig research — men den här gången inte på Paid Apps- eller Free Apps-listan, utan på den som finns längst ner i högermarginalen: Top Grossing. Här ser du vilka appar inom varje kategori som drar in mest pengar — och det skiljer sig inte sällan från vilka som är mest nedladdade.

7. Orkar du läsa på om hur marknaden för appar ser ut?

Det finns idag ett otal institut, bloggar och sajter som producerar rapporter om, och insikter i, hur marknaden för appar egentligen ser ut. Surfa runt och läs på, är vårt tips. Hur ser prissättningen på appar ut? Tillåter Apple det content du vill att appen ska innehålla? (Apple har som policy att inte tillåta porr/nakenbilder, religionshat, rasism eller bara uppenbart hat, som till exempel homofobi. Det kan man tycka vad man vill om, och diskutera i ett tryckfrihetsseminarium, men för vår del har vi inga problem med reglerna eftersom vi ändå inte vill producera sådana appar.)

 

Kanske var din idé inte så bra från början, men helt plötsligt får du inspiration som förbättrar den avsevärt? Eller så sparar du tid genom att börja fundera på något som faktiskt är kommersiellt gångbart, istället för ett hobbyprojekt. Hur som helst är det inte bortkastad tid — din idé kan bara bli bättre genom den kunskap du skaffar dig. Du kan till exempel börja med att läsa mer om processen när vi gör appar.

8. ”Are you willing to put your money where your mouth is?”

Om du är villig att finansiera din egen app är vi helt rätt utvecklare att prata med. (OBS, vi finansierar inte andras appar, eller ger oss in i vinstdelningsprojekt.) Som du förstår av de sju punkterna ovan finns det få, om ens någon, utvecklare i Sverige som kan lika mycket om försäljning av egenproducerade appar på iTunes AppStore. Producerar du din app hos oss får du inte bara tillgång till vår rent tekniska kompetens, du får även hjälp med själva positioneringen på AppStore, prissättning, hur man ska tänka i promotionsammanhang och allt annat som hör till när man säljer sina egna appar. Vi kan det här med appar — om inte annat kanske det bevisas av att den här guiden du precis läst har blivit omskriven av Sveriges ledande Apple-tidning MacWorld.

Humor för app-makare (och människor med bra idéer)

Sist men inte minst är humor alltid en bra egenskap — inte minst när man producerar appar eller håller på med avancerade tekniska projekt som kan vara snårigt och tungrott ibland. Och försöker du få någon annan att finansiera ditt projekt måste du också vara utrustad med en stor portion humor och självdistans — för du kommer att bli skrattad åt, och då är det bättre att skratta tillsammans. Därför vill vi dela med oss av lite humor för app-makare nedan, som du kommer att känna igen dig i allteftersom du kontaktar olika app-utvecklare.

INFONISTA, Kinnekullev. 31, 167 43 Bromma, Tel: 070-635 94 01, e-post: mail@infonista.se Copyright © 2012 – All Rights Reserved